Vad skiljer en panikattack och en ångestattack?
Innehållsförteckning:
- Översikt
- ett stressigt jobb
- upplever en stressig livshändelse, såsom en älsklings död eller en skilsmässa
- ångestproblem
- När du känner din andning snabb, fokusera din uppmärksamhet på varje inandning och andas ut. Känn din magefyllning med luft när du andas in. Räkna ner från fyra när du andas ut. Upprepa tills andningen saktar.
- bensodiazepiner
Översikt
Du kanske hör folk talar om panikattacker och ångestattacker som de är samma sak. De är olika förutsättningar.
Panikattacker kommer plötsligt upp och involverar intensiv och ofta överväldigande rädsla. De åtföljs av skrämmande fysiska symtom, som en racing hjärtslag , andfåddhet eller illamående.
Den senaste utgåvan av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5) känner igen panikattacker och kategoriserar dem som oväntade eller förväntade.
Oväntade panikattacker förekommer utan en uppenbar orsak. Förväntad panikattacker är "cued" av externa stressfaktorer, som fobier. Panikattacker kan hända för alla, men att ha fler än en kan vara ett tecken på panikstörning. > Ångestattacker känns inte igen i DSM-5. DSM-5 definierar dock ångest som en egenskap av en num av vanliga psykiatriska störningar. Symtom på ångest inkluderar oro, oro och rädsla. Ångest är vanligtvis relaterad till förväntan på en stressig situation, erfarenhet eller händelse. Det kan komma successivt.
Läs vidare för att få veta mer om skillnaderna mellan panikattacker och ångest.
SymptomsSymptoms
Du kan uppleva både ångest och panikattack samtidigt. Till exempel kan du uppleva ångest samtidigt som du oroar sig för en potentiellt stressig situation, till exempel en viktig presentation på jobbet. När situationen kommer, kan ångest kulminera i en panikattack.
Symptom
Ångestattack | Panikattack | känslomässig | |
oro och oro | ✓ | nöd | |
✓ | rastlöshet | ||
✓ | rädsla | ||
✓ | rädsla för att dö eller förlora kontrollen | ✓ | |
en känsla av frihet från världen (derealisering) eller sig själv (depersonalisering) | ✓ | ||
fysisk | hjärtklappning eller en accelererad hjärtfrekvens | ||
✓ | ✓ | bröstsmärta | ✓ |
✓ | andfåddhet | ✓ | |
✓ | täthet i halsen eller känner som dig choking | ✓ | |
✓ | torr mun | ✓ | |
✓ | svettning | ✓ | |
✓ | frossa eller heta blinkar | ✓ | |
✓ | darrning eller skakning | ✓ | |
✓ | domningar eller stickningar (parestesi) | ✓ | |
✓ | illamående, buksmärtor eller störd mage | ✓ | |
✓ | huvudvärk | ✓ | |
✓ | känner sig svag eller yr | ✓ | |
✓ | Det kan vara svårt att veta om vad du upplever är ångest eller panikattack.Tänk på följande: | Ångest är vanligtvis relaterad till något som uppfattas som stressigt eller hotfullt. Panikattacker är inte alltid cued av stressorer, och oftast förekommer ur det blå. |
Ångest kan vara mild, måttlig eller svår. Till exempel kan ångest hända bakom dig när du handlar om din dagliga verksamhet. Panikattacker, å andra sidan, involverar mestadels svåra, störande symtom.
- Under en panikattack tar kroppens autonoma slagsmål resp. Fysiska symptom är ofta mer intensiva än symptom på ångest.
- Medan ångest kan byggas gradvis, uppstår panikattacker vanligen plötsligt.
- Panikattacker utlöser vanligtvis oro eller rädsla för att ha en annan attack. Detta kan påverka ditt beteende, vilket leder till att du undviker platser eller situationer där du tror att du kan riskera en attack.
- OrsakerCauses
- Oväntade panikattacker har inga tydliga externa triggers. Förväntade panikattacker och ångest kan utlösas av liknande saker. Några vanliga triggers inkluderar:
ett stressigt jobb
sociala situationer
- fobier, såsom agorafobi (rädsla för trånga eller öppna utrymmen), klaustrofobi (rädsla för små mellanslag) och akrofobi (rädsla för höjder)
- påminnelser eller minnen av traumatiska upplevelser
- kroniska sjukdomar, såsom hjärtsjukdomar, diabetes, irritabel tarmsyndrom eller astma
- kronisk smärta
- uttag av droger eller alkohol
- koffein
- medicinering och kosttillskott
- sköldkörtelproblem
- RiskfaktorerRiskfaktorer
- Ångest och panikattacker har liknande riskfaktorer. Dessa inkluderar:
- upplever trauma eller bevittnar traumatiska händelser, antingen som barn eller som vuxen
upplever en stressig livshändelse, såsom en älsklings död eller en skilsmässa
upplever pågående stress och oro, som arbetsansvar, konflikt i din familj eller ekonomiska elände
- som lever med ett kroniskt hälsotillstånd eller livshotande sjukdom
- har en orolig personlighet
- som har en annan psykisk sjukdom som depression
- med nära familjemedlemmar som också har ångest eller panikstörningar
- missbrukar droger eller alkohol
- är en kvinna
- Människor som upplever ångest har ökad risk för panikattacker. Att ha ångest betyder dock inte att du kommer att uppleva panikattack.
- DiagnosReaching a diagnosis
- Läkarna kan inte diagnostisera ångestattacker, men de kan diagnostisera:
ångestsymptom
ångestproblem
panikattacker
- panikstörningar
- Din läkare kommer att fråga dig om dina symtom och uppförande tester för att utesluta andra hälsotillstånd med liknande symtom, till exempel hjärtsjukdomar eller sköldkörtelproblem.
- För att få en diagnos kan din läkare göra:
- en fysisk undersökning
blodprov
ett hjärtprov, såsom ett elektrokardiogram (EKG eller EKG)
- en psykologisk utvärdering eller ett frågeformulär > Hemhjälpmedel Hemmetoder
- Du bör tala med din läkare eller annan psykiatrisk vårdpersonal för att ta reda på vad du kan göra för att förebygga och behandla ångest- och panikrelaterade symtom.Att ha en behandlingsplan och hålla fast vid det när en attack träffar kan hjälpa dig att känna att du har kontroll.
- Om du känner att en ångest eller panikattack kommer på, prova följande:
- Ta långsamma andetag.
När du känner din andning snabb, fokusera din uppmärksamhet på varje inandning och andas ut. Känn din magefyllning med luft när du andas in. Räkna ner från fyra när du andas ut. Upprepa tills andningen saktar.
Känn igen och acceptera det du upplever.
Om du redan har haft en ångest eller panikattack, vet du att det kan vara otroligt skrämmande. Påminn dig om att symtomen kommer att gå och du kommer att bli bra.
- Öva uppmärksamhet. Mindfulness-baserade insatser används alltmer för att behandla ångest och panikstörningar. Mindfulness är en teknik som kan hjälpa dig att begränsa dina tankar i nuet. Du kan öva uppmärksamhet genom att aktivt observera tankar och känslor utan att reagera på dem.
- Använd avslappningstekniker. Avkopplingstekniker inkluderar guidad bildbehandling, aromaterapi och muskelavkoppling. Om du upplever symptom på ångest eller panikattack, försök att göra saker som du tycker om att koppla av. Stäng dina ögon, ta ett bad, eller använd lavendel, som har avkopplande effekter.
- Livsstilsförändringar Följande livsstilsförändringar kan hjälpa dig att förhindra ångest och panikattacker, samt minska svårighetsgraden av symtom vid en attack:
- Minska och hantera stresskällor i ditt liv. Lär dig att identifiera och stoppa negativa tankar.
Få regelbunden, måttlig träning.
Öva meditation eller yoga.
- Ät en balanserad kost.
- Gå med i en supportgrupp för personer med ångest eller panikattacker.
- Begränsa din konsumtion av alkohol, droger och koffein.
- Andra behandlingarAndra behandlingar
- Tala med din läkare om andra behandlingar för ångest och panikattacker. Några vanliga behandlingar inkluderar psykoterapi eller medicinering, bland annat:
- antidepressiva läkemedel
- antidioxidläkemedel
bensodiazepiner
Oftast kommer din läkare att rekommendera en kombination av behandlingar. Du kan också behöva ändra din behandlingsplan över tiden.
- TakeawayThe takeaway
- Panikattacker och ångestattacker är inte desamma. Även om dessa termer ofta används utbytbart identifieras endast panikattacker i DSM-5.
- Ångest och panikattacker har liknande symtom, orsaker och riskfaktorer. Men panikattacker tenderar att vara mer intensiva och följs ofta av allvarligare fysiska symptom.
Du bör kontakta en läkare om ångest- eller panikrelaterade symtom blir i vägen för ditt vardag.
Adderall vs Ritalin: Vad är skillnaden?
Vad är skillnaden mellan ADHD och ADD?
Vad orsakar en kortvarig ischemisk attack? symptom, diagnos
Läs om övergående ischemisk attack (TIA) eller symtom på minislag såsom oförmåga att känna eller flytta ena sidan av kroppen, tal- och synsvårigheter, förvirring och oförmågan att följa kommandon.