Gastrointestinala stromala tumörer hos barn

Gastrointestinala stromala tumörer hos barn
Gastrointestinala stromala tumörer hos barn

Gastric Gastrointestinal Stromal Tumor

Gastric Gastrointestinal Stromal Tumor

Innehållsförteckning:

Anonim

Vad är gastrointestinala stromala tumörer?

Gastrointestinala stromala celltumörer (GIST) börjar vanligtvis i celler i magen eller tarmarna. GIST kan vara godartade (inte cancer) eller maligna (cancer). GIST för barndom är vanligare hos flickor och förekommer vanligtvis under tonåren.

Vilka är riskfaktorerna för gastrointestinala stromala tumörer hos barn?

GIST hos barn är inte samma som GIST hos vuxna. Patienter bör ses på centra som är specialiserade på behandling av GIST och tumörerna bör testas för genetiska förändringar. Ett litet antal barn har tumörer med genetiska förändringar som de som finns hos vuxna patienter. Risken för GIST ökas av följande genetiska störningar:

  • Carney triad.
  • Carney-Stratakis syndrom.

Vilka är tecken och symtom på magtarmstumörer hos barn?

De flesta barn med GIST har tumörer i magen och utvecklar anemi orsakad av blödning. Tecken och symtom på anemi inkluderar följande:

  • Känner mig trött.
  • Yrsel.
  • En snabb eller oregelbunden hjärtslag.
  • Andnöd.
  • Blek hud.

En klump i buken eller blockering av tarmen (krampaktig smärta i buken, illamående, kräkningar, diarré, förstoppning och svullnad i buken) är också tecken på GIST. Andra tillstånd som inte är anemi orsakade av GIST kan orsaka samma tecken och symtom.

Vad är behandlingen för magtarmstumörer hos barn?

Behandling för barn som har tumörer med genetiska förändringar som de som finns hos vuxna patienter är riktad behandling med en tyrosinkinasinhibitor.

Behandling för barn vars tumörer inte visar genetiska förändringar kan innehålla följande:

  • Kirurgi för att ta bort tumören.

Behandling av återkommande GIST hos barn kan inkludera följande:

  • En klinisk prövning som kontrollerar ett prov av patientens tumör för vissa genförändringar. Vilken typ av målinriktad terapi som kommer att ges till patienten beror på typen av genförändring.